Suiciden i siffror

Av de ungefär 1 500 suicid som inträffar i Sverige varje år är 1 200 helt säkra. I de cirka 300 så kallade osäkra vet man inte alltid om personen verkligen hade för avsikt att ta sitt liv eller om det var en olyckshändelse. Därutöver inträffar en del fall som aldrig uppdagas. 1 500 är dock en mer rättvisande siffra än de 1 200 man ibland kan se.

På 9 miljoner invånare ger det ett snitt på 16,6 per 100 000. Sverige ligger därmed strax över det internationella genomsnittet enligt WHO. Myten om att vi skulle ha högst suicidfrekvens i världen stämmer inte alls. För närvarande är det Litauen och Vitryssland som innehar det föga eftertraktansvärda rekordet. Mer än tre gånger så många tar sitt liv där som i Sverige.

Ungefär 9 000 personer vårdas på sjukhus här varje år till följd av suicidförsök. Men en stor del av suicidförsöken registreras aldrig. På varje suicid går ungefär tio försök och ytterligare tio gånger fler, eller 150 000, funderar varje år på att ta sitt liv, enligt bland andra professor Jan Beskow.

I Sverige har suiciden sedan 1979 minskat med nästan 40 procent. Det kan tyckas som att utvecklingen går framåt. Men från 1960-talets mitt till 1979 var det en nästan lika stor uppgång. Antalet självmord i dag ligger bara strax under nivån från mitten av 1960-talet. Däremot har de inte minskat i ungdomsgruppen, tvärtom. År 1980 tog 35 ungdomar mellan 15 och 19 år sitt liv. År 2008 var siffran uppe i 66, alltså nästan en dubblering. Till den senare siffran kommer ytterligare 9 personer under 15 år som tagit sitt liv, totalt alltså 75. Och enligt WHO har suiciden under de senaste 45 åren ökat med 60 procent globalt sett.

Samhällets kostnader för samtliga suicid och suicidförsök uppgår enligt Räddningsverket, som numera heter Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), till 5,5 miljarder kronor. Om man dessutom räknar med hur mycket det vore rimligt att betala för att förebygga ett självmord blir siffrorna ännu högre. Satsar samhället 18,68 miljoner kronor och minskar suiciden med ett enda per år så är satsningen ekonomiskt försvarbar. För suicidförsök gäller summan 3,075 miljoner kronor. Multiplicerar vi 18,68 miljoner med 1 500 per år blir summan 28 miljarder kronor.

Med andra ord: om vi med 28 miljarder kronor får ner självmorden till noll har samhället gått plus minus noll på satsningen. Däremot kan man inte med säkerhet säga att en satsning på 28 miljarder resulterar i 0 suicid. Men måttet kan vara användbart när man överväger att införa en speciell metod. Till exempel om det lönar sig att sätta upp räcken på en viss bro där man vet att suicid inträffar. Eller om professionella bemöter en del av de många inlägg på internet som förespråkar självmord och direkt påverkar sårbara individer till handling.

Om vi dessutom antar att varje minskat suicid för med sig att försöken minskar med sex stycken är åtgärden samhällsekonomiskt lönsam om kostnaden är lägre än 37,1 miljoner kronor (1 x 18,68 + 6 x 3,075).

Denna text är hämtad från Alfred Skogbergs bok När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra (Ordfront 2012). Texten är publicerad med författarens tillstånd.