Ge barn med npf en framtid att tro på

Följande debattartikel publicerades i Svenska Dagbladet, 17/11 2023

Ny och unik statistik visar att elever i årskurs 9 med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar löper sex och en halv gånger så stor risk att genomföra självmordsförsök jämfört med jämnåriga utan diagnos. De här eleverna står för hela 45 procent av samtliga självmordsförsök i åldersgruppen. Undersökning efter undersökning visar också att en stor/övervägande orsak till att de här eleverna mår så dåligt är att skolan inte fungerar för dem. Nu måste politikerna investera i en skola för alla, oavsett funktionssätt.

Att klara skolan med fullständiga betyg är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god psykisk hälsa bland barn och unga. Å vice versa – en ung person som går ut grundskolan med ofullständiga betyg löper sex gånger högre risk för självmord än den som har goda betyg (Björkenstam 2011).

På grund av den svenska skolans resurssättning, styrning och organisering får alldeles för få barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) möjligheten att lämna skolan med fullständiga betyg.

Nu visar ny och unik statistik från föräldranätverket Rätten till utbildning hur stora brister svensk skola har. Vi vet nu till exempel att:

– 34 procent av eleverna med npf saknar behörighet till gymnasiet, vilket kan jämföras med 12 procent hos elever utan npf.

– De genomsnittliga skolresultaten för elever med npf är så låga som 159 meritpoäng, jämfört med 235 meritpoäng för övriga elever. De låga skolresultaten i sig stänger många dörrar till vidare gymnasiestudier.

– Även bland de elever som inte går ut skolan med fullständiga betyg är skillnaden stor mellan grupperna. Elever med en npf-diagnos har i genomsnitt över fyra underkända betyg jämfört med i genomsnitt ett underkänt betyg för elever utan npf-diagnos.

Statistiken som baseras på över 100 000 elever, visar att detta misslyckande får otroligt långtgående konsekvenser. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning löper 6,5 gånger högre risk att genomföra självmordsförsök, jämfört med elever utan diagnos. Det innebär att de står för nästan hälften, eller 45 procent, av samtliga självmordsförsök i åldersgruppen.

Ett skolsystem som sviker

Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär att du kan ha utmaningar med fokus, koncentration och att avsluta uppgifter. Kanske blir du också ofta rastlös och har svårt att styra dina impulser. Du kan behöva hjälp med att planera, prioritera, starta upp, fokusera och avsluta. Att ha npf innebär såklart inte per automatik besvär som oro, ångest, depression – och en känsla av att inte längre vilja leva. De här följderna är istället resultatet av att ständigt behöva uppleva misslyckande efter misslyckande, ett starkt utanförskap och en svår oro för att inte klara sig i framtiden.

I Skollagen 3 kap 2§ står att ”Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.” Vi vet att personalen i skolor runtom i landet envetet kämpar för att ge sina elever det stöd de har rätt till. Ändå bryter skolorna dagligen mot lagen och varje dag drabbas barnen.

Vår undersökning pekar på att kunskapskraven och skolans organisation försvårar för många elever att gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Nu måste skolan, och framför allt politiken, ändra situationen till det bättre. För att det ska bli möjligt behöver alla barn få förutsättningar att lyckas i skolan. Nuvarande system är felkonstruerat och sviker många barn. Därför uppmanar vi politiken, med skolminister Lotta Edholm (L) i spetsen att:

• Reformera skolans styrdokument så att de är bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling och förmåga, och underlättar för alla elever att klara kunskapskraven.
• Introducera psykisk hälsa i skolundervisningen från tidiga årskurser så att barn får kunskap att förstå sina känslor, ta hand om sitt mående och söka stöd vid behov.
• Ta fram ett riktat program med insatser för elever som har omfattande problematisk skolfrånvaro, som inkluderar tillgängliga lärmiljöer. Vi kallar ett sådant stegvis program för en ”återhämtningsskola”.
• Se till att det finns vägar ut i arbetslivet även för de barn som inte klarar godkänt i samtliga ämnen. Dagens krav utestänger elever från möjligheten att påbörja en yrkesutbildning.
• Ge Skolverket i uppdrag att fortsätta ta fram och regelbundet redovisa statistik för hur elever med npf klarar undervisningen. Liknande krav har förts fram av tillexempel Skolpedagogiska Skolmyndigheten och Myndigheten för Delaktighet och intresseorganisationer. Vår undersökning visar att det redan nu är möjligt att göra.

Ett barn som inte klarar skolan löper en förhöjd risk att försöka ta sitt liv, och ett barn som har en npf-diagnos löper alltså en förhöjd risk att inte klara skolan som den ser ut idag. Det här får livsfarliga konsekvenser, vilket den nya statistiken visar. Nu när fakta ligger på bordet, behöver vi använda den till att aktivt vända utvecklingen. Vi måste ha en skola som förbereder alla barn att bli unga vuxna, redo att komma ut i vuxenlivet. Vi vill istället se en skola där alla elever kan må bra. En skola som möjliggör för alla barn att komma ut i vuxenlivet med goda kunskaper och med självkänslan och framtidstron i behåll. Det måste vara möjligt – med eller utan funktionsnedsättning.

Rickard Bracken, generalsekreterare, Suicide Zero

Siri Helle, psykolog och grundare Psykisk hälsa på schemat

Charlotte Mörner Stein, föräldranätverket Rätten till utbildning

Christian Wettergren, föräldranätverket Rätten till utbildning