Ny rapport: Västerbottens kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord

Kommunerna har en central roll i arbetet med att få ner antalet självmord. Ändå saknar de flesta av länets kommuner fortfarande viktiga förebyggande insatser. Samtidigt är en kommun bland de bästa i Sverige: Umeå. Det visar årets kommunbarometer från organisationen Suicide Zero.

År 2021 tog 24 människor i Västerbotten sina liv. Genom närheten till medborgarna har varje kommun stora möjligheter att bidra till att förebygga självmord. För att få kunskap om vilka insatser kommunerna genomför har Suicide Zero skickat ut en enkät till landets kommuner. Frågorna täcker områden som har vetenskapligt stöd när det handlar om att förebygga självmord, som att ge stöd till riskgrupper, utbilda personal, genomföra insatser i skolan och åtgärda risker i den fysiska miljön.

– Tyvärr visar vår undersökning att flertalet kommuner i Västerbotten fortfarande saknar viktiga insatser och att skillnaderna mellan kommuner är stora. Samtidigt finns en vilja till utveckling och jag vet att mycket arbete pågår. Till exempel är en länsövergripande handlingsplan på gång som kommer göra stor skillnad framåt, säger Linn Enheim, regionansvarig för Suicide Zero i Västernorrland och Västerbotten.

I undersökningen har kommunernas arbete betygsatts utifrån svaren. När kommunerna rankas får 5 av 13 svarande kommuner i länet rött ljus. Det innebär att viktiga förutsättningar och insatser saknas för ett arbete som kan bidra till att minska antalet självmord. 7 kommuner får gult ljus, vilket innebär att viktiga insatser finns men att arbetet måste utvecklas. En kommun, Umeå, får grönt ljus och bedöms ha goda insatser för att förebygga självmord.

– En förklaring till att skillnaderna är så stora är att kommunerna i länet har väldigt olika förutsättningar och storlek. Med det sagt så måste även de röda kommunerna hitta sätt framåt att utveckla sitt suicidpreventiva arbete, säger Linn Enheim.

I årets undersökning ingick även frågan om kommunerna har vidtagit särskilda åtgärder med anledning av ökad osäkerhet i omvärlden och försämrade ekonomiska livsvillkor för många medborgare. Det har få gjort.

– Efterverkningarna av pandemin, stor oro i omvärlden och skenande priser påverkar nästan alla negativt. Utvecklingen är extra svår för människor som redan befinner sig i en utsatt situation. En stundande lågkonjunktur riskerar att driva upp självmordstalen ytterligare, säger Linn Enheim och fortsätter:

– Det är mer angeläget än någonsin att alla kommuner i Västerbotten nu tar krafttag och utvecklar sitt suicidpreventiva arbete. Viktigast av allt just nu är att prioritera och erbjuda stöd till de grupper som redan före pandemin hade en utsatt situation. De som har mindre marginaler och är beroende av samhällets stöd drabbas särskilt hårt av utvecklingen i samhället.

Här hittar du hela rapporten inklusive kommunrankingen

Här kan du ta del av enskilda kommuners och regioners svar (sorteras uppe till vänster)

Resultat för de kommuner i Västerbotten som deltagit i undersökningen

De kommuner som har 20 poäng eller mer ges grönt ljus, och bedöms ha goda insatser inom området suicid. Kommuner som får mellan 10 och 19 poäng får gult ljus. Rutiner och insatser behöver utvecklas, men kommunerna bedöms ha ett arbete på flera viktiga områden. För kommuner som inte kommer upp i 10 poäng ges rött ljus. Dessa kommuner samlar inte ihop tillräckligt med poäng för att kunna anses ha tillfredsställande arbete att förebygga suicidförsök och suicid. I landet som helhet får 10 grönt, 171 får gult och 81 kommuner får en röd markering.

Resultat 2023

Resultat 2022

Urval av undersökningens resultat på riksnivå

Även på riksnivå finns stora skillnader mellan och inom kommunerna. 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området. De flesta behöver utveckla sitt arbete och 71 kommuner kan inte anses ha tillfredsställande insatser alls.

• Bara tre av tio kommuner har vidtagit särskilda åtgärder inom området suicid med anledning av ökad osäkerhet i omvärlden och försämrade ekonomiska livsvillkor för många av kommunens medborgare.

• Tre av tio kommuner saknar en lokal överenskommelse för samarbetet mellan socialtjänst och psykiatri med syftet att stärka vårdkedjan för grupper som har en hög risk för suicid.

• Självmorden ökar i gruppen barn och unga. Ändå genomför så få som en av tre kommuner förebyggande insatser på alla skolor.

• Drygt sju av tio har en tjänsteperson med samordningsansvar för det suicidpreventiva arbetet. Här har en positiv utveckling skett jämfört med förra året.

• Endast ett fåtal kommuner analyserar och åtgärdar risker för självmord i den offentliga fysiska miljön, en förebyggande insats med starkt forskningsstöd. Här har ingen förbättring skett.

• Drygt tre av tio saknar informationsinsatser riktade till allmänheten i syfte att öka kunskapen om hur självmord kan förhindras.

• En högre andel än förra året uppger att de gör insatser för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, drygt åtta av tio jämfört med sex av tio.

Övergripande förbättringsområden

Med anledning av den nuvarande samhällssituationen är det extra viktigt att kommunerna nu prioriterar och erbjuder stöd till de grupper som redan före pandemin hade en utsatt situation. De som har mindre marginaler och är beroende av samhällets stöd drabbas extra hårt av ökade levnadskostnader och ekonomisk stress. En försämrad samhällsekonomi kan dessutom påverka tillgången till viktiga välfärdstjänster. En sådan utveckling riskerar, om inget görs, att leda till ökade sociala klyftor och stigande självmordstal.

Tre andra övergripande områden som kommunerna behöver utveckla:

• Skapa en struktur för arbetet. Kommunledningen behöver ge ett tydligt uppdrag till förvaltningarna att arbeta med suicidprevention utifrån sina olika ansvarsområden. Att ta fram en handlingsplan och utse en samordnande person är ett viktigt första steg.

• Analysera och åtgärda risker för självmord vid platser, anläggningar eller byggnader. Ytterst få kommuner gör detta idag, trots att det är en av de åtgärder som har starkast vetenskapligt stöd.

• Erbjuda effektiva suicidpreventiva program på alla skolor. Skolans allmänna uppdrag, att se till att alla elever går ut skolan med godkända betyg, är dessutom - även utifrån ett suicidpreventivt perspektiv - en mycket angelägen uppgift.

På suicidezero/kommun finns tips, stöd, fakta och goda exempel från kommuner.

Om Suicide Zeros kommunbarometer 2023
Resultaten baseras på en enkät som skickades ut hösten 2022 till landets 290 kommuner. 232 kommuner har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 80 procent. Frågorna utgick från en sammanställning av suicidpreventiva insatser som har starkt stöd i forskningen eller som utgör en viktig förutsättning för ett effektivt arbete. I år hade vi även med en fråga om kommunen vidtagit särskilda åtgärder inom området suicid med anledning av ökad osäkerhet i omvärlden och försämrade ekonomiska livsvillkor för många av kommunens medborgare. Det är andra gången Suicide Zero genomför undersökningen.

Fakta om självmord
Varje år tar nära 1 500 personer i Sverige sina liv. Det är sju gånger fler än antalet döda i trafiken och självmord är den främsta dödsorsaken för män mellan 15 och 44 år. Utöver detta gör minst 15 000 personer självmordsförsök varje år. Nästan halva befolkningen känner någon som tagit sitt liv och lika många har kommit i kontakt med någon som försökt. En nollvision mot självmord antogs av riksdagen 2008.

Om Suicide Zero
Suicide Zero är en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. Varje år tar nära 1 500 människor sina liv. Det är fyra om dagen. I statistiken döljer sig föräldrar, syskon, barn, grannar, kollegor och vänner. Tiotusentals får varje år beskedet att någon de känner har tagit sitt liv. Vi gör allt för att lyfta frågan, identifiera samhällsbrister och sprida kunskap.

Kontakt
Vill du veta mer om undersökningen eller Suicide Zeros arbete, kontakta gärna Linn Enheim, regionansvarig Västernorrland och Västerbotten, 073-141 66 42, linn@suicidezero.se.