Suicide Zeros kommunbarometer 2024: så klarade sig Jönköpings län

Årets kommunbarometer visar att allt fler kommuner gör alltmer för att förebygga självmord, men också att det finns mycket mer att göra. I Jönköpings län fick fyra kommuner grönt ljus.

År 2022 tog 54 människor i Jönköpings län sina liv (statistik för 2023 publiceras i juni). Genom närheten till medborgarna har varje kommun stora möjligheter att bidra till att förebygga självmord. Även om undersökningen visar på en positiv utveckling så saknar flertalet kommuner i länet fortfarande viktiga insatser som kan rädda liv.

Resultat för de kommuner i länet som deltagit i undersökningen

Poängnivåer för ranking 2024

• De kommuner som har 21 poäng eller mer ges grönt ljus, och bedöms ha goda insatser inom området suicid.
• Kommuner som får mellan 11 och 20 poäng får gult ljus. Rutiner och insatser behöver utvecklas, men kommunerna bedöms ha ett arbete på flera viktiga områden.
• För kommuner som kommer upp i 10 poäng ges rött ljus. Dessa kommuner samlar inte ihop tillräckligt med poäng för att kunna anses ha tillfredsställande arbete att förebygga suicidförsök och suicid.

Resultat Jönköpings län

Här kan du ta del av enskilda kommuners svar samt sammanslagning för ett län (svar sorteras uppe till vänster)

Här hittar du hela rapporten inklusive kommunrankingen
75 av 231 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området. 115 kommuner behöver utveckla sitt arbete och 41 kommuner kan inte anses ha tillfredsställande insatser alls.

Kontakt
Vill du veta mer om undersökningen eller Suicide Zeros arbete eller komma i kontakt med talespersoner, kontakta gärna vår pressansvarige Victor Lundmark, 073-530 31 49 victor.lundmark@suicidezero.se.

Om undersökningen

Det är för att få kunskap om vilka suicidpreventiva-insatser kommunerna genomför som Suicide Zero skickar ut en enkät till landets samtliga kommuner. Frågorna täcker områden som har vetenskapligt stöd när det handlar om att förebygga självmord, som att ge stöd till riskgrupper, utbilda personal, genomföra insatser i skolan och åtgärda risker i den fysiska miljön. Utifrån svaren betygssätts kommunernas arbete.

Urval av undersökningens resultat

• Drygt tre av fyra kommuner uppger att de har en tjänsteperson som har ett samordningsansvar för det suicidpreventiva arbetet.
• Sju av tio kommuner uppger att de genomför insatser för att förebygga suicid och suicidförsök i skolan, men i många kommuner genomförs bara insatser i några av kommunens skolor.
• Nära hälften av kommunerna uppger att de har en lokal överenskommelse för samarbetet mellan socialtjänst och psykiatri med syftet att stärka vårdkedjan för grupper som har en hög risk för suicid.
• Endast ett mindre antal kommuner som ingår i undersökningen genomför analyser av risker för suicid av platser, anläggningar eller byggnader i kommunen. Begränsning av medel och metoder är en av de åtgärder som har starkast vetenskapligt stöd när det handlar om att förebygga suicid. Det är därför anmärkningsvärt att utvecklingen går så långsamt.

Övergripande förbättringsområden

Sammanfattningsvis visar undersökningen att fler kommuner satsar på främjande och förebyggande insatser i sina olika verksamheter inom skola, socialtjänst, äldreomsorg och samhällsplanering med målet att minska antalet självmord. Men denna utveckling har skett från en mycket låg nivå, vilket gör att flertalet kommuner har ett omfattande arbete kvar att göra. Att en majoritet av landets kommuner alltjämt saknar ett tillräckligt väl utvecklat förebyggande arbete är allvarligt i ett läge med fortsatt stor oro i omvärlden och en samhällsekonomisk situation som slår hårt mot redan utsatta grupper.

Fyra övergripande områden som många kommuner behöver utveckla:

• Struktur; att ta fram en handlingsplan för det suicidpreventiva arbetet och utse en person som samordnar arbetet är ett viktigt första steg.
• Satsa på breda insatser som riktar sig till alla invånare, men också säkerställa ett bra stöd för riskgrupper, som ensamma äldre, de som mår dåligt eller de som är i missbruk. Detta kräver rutiner men också utbildning av personal.
• Analysera risker för suicid vid platser, anläggningar eller byggnader. Få kommuner gör detta idag, trots att det är en av de åtgärder som har starkast vetenskapligt stöd.
• Tydligare integrera det suicidpreventiva arbetet i ordinarie arbete. Kommunens ambitioner och strävanden behöver synas i styrande dokument som till exempel mål och budget.

På suicidezero/kommun finns tips, stöd, fakta och goda exempel från kommuner.

Om Suicide Zeros kommunbarometer 2024
Resultaten baseras på en enkät som skickades ut hösten 2023 till landets 290 kommuner. 231 kommuner har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 80 procent. Frågorna utgick från en sammanställning av suicidpreventiva insatser som har starkt stöd i forskningen eller som utgör en viktig förutsättning för ett effektivt arbete. Det är tredje gången Suicide Zero genomför undersökningen.

Fakta om självmord
Varje år tar nära 1 500 personer i Sverige sina liv. Det är sju gånger fler än antalet döda i trafiken och självmord är den främsta dödsorsaken för män mellan 15 och 44 år. Utöver detta gör minst 15 000 personer självmordsförsök varje år. Nästan halva befolkningen känner någon som tagit sitt liv och lika många har kommit i kontakt med någon som försökt. En nollvision mot självmord antogs av riksdagen 2008.